Årets starkaste varumärke

Tidningen Relation, en Uppsalabaserad näringslivstidning, har utsett årets starkaste personliga varumärken. Högst på listan kom Mattias Klum, äventyrare och naturfotograf med passion för naturen. Motiveringen var att Klum är "ständigt intressant och inspirerande med en tydlig agenda.." Tvåa blev kommunalrådet Ebba Busch (kd) som i en artikel i Upsala Nya Tidning själv konstaterade att ett ökande kändisskap ställer ökade krav på att hon lever som hon lär:

- Det är viktigt att person och budskap går ihop, säger hon i artikeln.

Och just detta är kärnan i både det autentiska ledarskapet och det personliga varumärket: att man vet vem man är och vad man står för, och att man lever som man lär.

Jag fick frågan av Upsala Nya Tidning vad som behövs för att utveckla ett starkt personligt varumärke - och om alla behöver ett varumärke.

Att utveckla ett personligt varumärke handlar om att ta sig själv på allvar. Det handlar om att våga gå sin egen väg och att stå för sina värderingar. Och det handlar om att vilja bidra till sin omvärld.

Ytterst handlar det om att inse att varje dag har en mening, att man måste styra mot sin egen ledstjärna och veta varför man gör det man gör.
Läs artikeln här.

Kopplingen lean och personliga varumärken

Hur hänger personliga varumärken ihop med lean?

I november 2004 kom min första bok ut, Ditt personliga varumärke – om retorik, värderingar och förtroende. Sedan dess har jag arbetat med chefers kommunikation och autentiska ledarskap. Och nu kommer boken Lean med hjärta och kreativitet – om autentiskt ledarskap och kommunikation, som jag har skrivit tillsammans med Monika Wendleby.

Den gemensamma nämnaren är autentiskt ledarskap.

Autentiska ledare utgår från sina egna erfarenheter och värderingar, och har en genuin vilja att bidra till andra. De känner sig själva, förstår vad de vill uppnå, relaterar till sitt uppdrag på ett personligt plan och etablerar relationer med dem de leder. Den autentiska ledarens personliga värdegrund – och förmåga att kommunicera den – är fundamental för ledarskapet. Här ligger kopplingen till personliga varumärken.

En person med ett starkt personligt varumärke är tydlig inför sig själv och andra, synlig för sina målgrupper, vet vad hon står för, och kan kommunicera det, och drivs av en vilja att bidra till omvärlden. 

Personer med starka personliga varumärken är autentiska ledare. Autentiska ledare har starka personliga varumärken. Autentiskt ledarskap och personlig varumärkesutveckling är alltså två sidor av samma mynt. Att utveckla sitt personliga varumärke, vara tydlig med sina utgångspunkter, erfarenheter och värderingar, och ledas av sin vilja att bidra till omvärlden är det samma som att utveckla sitt autentiska ledarskap.

Var kommer då lean in?

Lean utgår från respekten för den enskilda människan, och ser effektiviseringar som ett sätt att öka värdet för kunden samtidigt som man eliminerar slöserier. En viktig del av lean är att se helheten och styra mot organisationens uppdrag (dess bidrag till omvärlden). Det är detta som skapar långsiktig framgång och ekonomiska resultat. 

För att få med sig en organisation i helhetssyn och förmåga att styra mot organistationens uppdrag och mission, behövs ledare som kan kommunicera med respekt för individen, relatera till organisationens uppdrag på ett personligt plan, och hjälpa medarbetarna att göra det samma.  För att ständigt söka nya sätt att skapa värde och minska slöserier med respekt för människan behövs ledare som kan lyssna och ta till vara medarbetarnas kreativitet och egna drivkrafter. För att skapa en lean organisation behövs autentiska ledare.

Lev värdegrunden

De senaste två veckorna har jag skrivit om transparens, och om hur viktigt det är att definiera begrepp som är centrala för verksamhetens varumärke.

Många organisationer – ideella, kommersiella och myndighetsutövande – investerar avsevärda resurser i värdegrundsarbete.  Värdegrunden presenteras ofta som ledord i strategidokument och på intranät, och i olika typer av internt marknadsföringsmaterial. Den stora utmaningen har visat sig vara att omvandla orden till handling.

Värderingar kommuniceras på tre sätt:

1. Visuellt, i de bilder man använder för att visa vad organisationen står för, i logotyp, grafisk profil, kläder m.m.
2. Verbalt, genom formulering av visioner, strategier och genom vad man säger om organisationen – vare sig det är skriftligt (hemsida, informationsmaterial) eller muntligt.
3. Aktivt, genom handling – vad man gör och hur man gör det.

Det viktigaste är handlingen. Visuella och verbala budskap som inte stämmer med vad ansvariga faktiskt gör, skapar frustration och misstroende. Och det gäller i förhållande till organisationer som helhet lika mycket som till individer.

Ett exempel: En idrottsorganisation säger ”Alla som vill ska få vara med – oavsett ambitionsnivå”. En sådan värdering upplevs av många som sympatisk och skapar goodwill hos sponsorer och omvärld. Men så börjar berättelser florera om sjuåringar som bänkas redan på träning för att de inte presterar tillräckligt bra på match. Då övergår värdeorden från att vara en tillgång till att vara en belastning - organisationen lovar något som de ansvariga inte håller.

För att utveckla ett varumärke, en organisations eller en persons, måste man därför börja med att gå till botten med vad man verkligen står för - och analysera vilka värderingar som kommuniceras i bild, ord och handling.

Tillsammans med idrottsrörelsens utbildningsorganisation utvecklar jag för närvarande metoder för att analysera vad en organisation kommunicerar visuellt, verbalt och framför allt genom handling. Vilka värderingar speglas i de bilder och de personer organisationen väljer för att representera sin verksamhet? Vilka värderingar speglas i vad människor inom organisationen gör, från dag till dag? Stämmer ord och bild med dagliga handlingar och beslut?

Förtroende skapar man genom att alla som verkar i en organisation vet vad organisationen står för och är engagerade i att uttrycka organisationens värderingar i sin dagliga gärning. Detta är utmaningen.

Personliga varumärken på 2010-talet

Välkommen till min nya blogg om hur personliga varumärken revolutionerar ledarskap och organisationsutveckling på 2010-talet!

I ett försommarvackert Sundsvall hölls för en dryg vecka sedan den årliga kommunikationskonferensen Communicare. Jag var inbjuden som key note speaker, för att tala om personliga varumärken på 2010-talet. Detta gav mig en välkommen anledning att reflektera över hur området har utvecklats sedan min bok om personliga varumärken kom ut i november 2004.

Ditt personliga varumärke – om retorik, värderingar och förtroende var den första boken på svenska om personliga varumärken. Då var begreppet i det närmaste okänt – men intresset för att veta mer var enormt. Det finns en kraft i tanken på att kunna påverka hur man uppfattas, och att bli tydlig och synlig för andra, och suget efter kunskap om vad det innebär att utveckla sitt personliga varumärke var stort.

Samtidigt fanns det en påtaglig misstänksamhet mot begreppet. ”Jag är ingen vara” var en vanlig kommentar. Och faktum är att den då dominerande synen var att personliga varumärken handlade om marknadsundersökningar följda av produktutveckling. Jag kallade detta för Hollywood-modellen, och ställde denna modell i kontrast till en filosofi som innebär att personlig varumärkesutveckling grundar sig i autenticitet: att bli tydlig inför sig själv för att kunna bli tydlig inför andra.

När jag så ett par år senare föreläste på en konferens i Malmö, kom en man från miljörörelsen fram till mig och sa: ”Man kommer ingenstans på miljöområdet idag om man inte utvecklar sitt personliga varumärke”. Då förstod jag att vi hade kommit en bit på väg ifrån tanken att personliga varumärken handlar om att utveckla varor.

”Genom de intervjuer och den webbenkät vi har gjort kan vi konstatera att det personliga varumärket har signifikant betydelse idag.” Så skriver Phia Bergdahl och Karin Tydén i en färsk uppsats om personliga varumärken. De skriver vidare: ”Vår studie visar att ett varaktigt personligt varumärke bygger på passion, äkthet, kunskap, unikhet och trovärdighet”. (Se This is the era of the personal brand. En studie om betydelsen av det personliga varumärket i professionella sammanhang i dagens samhälle, Linnéuniversitetet, HT-2010.)

Och häri ligger den mest intressanta utvecklingen på området: samtidigt som begreppet "personligt varumärke" har blivit självklart inom områden som PR, ledarskap och karriärplanering, är samstämmigheten stor: förutsättningen för att utveckla ett starkt varumärke är autenticitet. Att vara sig själv.

Vad detta innebär för ledarskap och organisationsutveckling är vad jag kommer att blogga om här. Än en gång: välkommen!