Välkommen till min nya blogg om hur personliga varumärken revolutionerar ledarskap och organisationsutveckling på 2010-talet!
I ett försommarvackert Sundsvall hölls för en dryg vecka sedan den årliga kommunikationskonferensen Communicare. Jag var inbjuden som key note speaker, för att tala om personliga varumärken på 2010-talet. Detta gav mig en välkommen anledning att reflektera över hur området har utvecklats sedan min bok om personliga varumärken kom ut i november 2004.
Ditt personliga varumärke – om retorik, värderingar och förtroende var den första boken på svenska om personliga varumärken. Då var begreppet i det närmaste okänt – men intresset för att veta mer var enormt. Det finns en kraft i tanken på att kunna påverka hur man uppfattas, och att bli tydlig och synlig för andra, och suget efter kunskap om vad det innebär att utveckla sitt personliga varumärke var stort.
Samtidigt fanns det en påtaglig misstänksamhet mot begreppet. ”Jag är ingen vara” var en vanlig kommentar. Och faktum är att den då dominerande synen var att personliga varumärken handlade om marknadsundersökningar följda av produktutveckling. Jag kallade detta för Hollywood-modellen, och ställde denna modell i kontrast till en filosofi som innebär att personlig varumärkesutveckling grundar sig i autenticitet: att bli tydlig inför sig själv för att kunna bli tydlig inför andra.
När jag så ett par år senare föreläste på en konferens i Malmö, kom en man från miljörörelsen fram till mig och sa: ”Man kommer ingenstans på miljöområdet idag om man inte utvecklar sitt personliga varumärke”. Då förstod jag att vi hade kommit en bit på väg ifrån tanken att personliga varumärken handlar om att utveckla varor.
”Genom de intervjuer och den webbenkät vi har gjort kan vi konstatera att det personliga varumärket har signifikant betydelse idag.” Så skriver Phia Bergdahl och Karin Tydén i en färsk uppsats om personliga varumärken. De skriver vidare: ”Vår studie visar att ett varaktigt personligt varumärke bygger på passion, äkthet, kunskap, unikhet och trovärdighet”. (Se This is the era of the personal brand. En studie om betydelsen av det personliga varumärket i professionella sammanhang i dagens samhälle, Linnéuniversitetet, HT-2010.)
Och häri ligger den mest intressanta utvecklingen på området: samtidigt som begreppet "personligt varumärke" har blivit självklart inom områden som PR, ledarskap och karriärplanering, är samstämmigheten stor: förutsättningen för att utveckla ett starkt varumärke är autenticitet. Att vara sig själv.
Vad detta innebär för ledarskap och organisationsutveckling är vad jag kommer att blogga om här. Än en gång: välkommen!
I ett försommarvackert Sundsvall hölls för en dryg vecka sedan den årliga kommunikationskonferensen Communicare. Jag var inbjuden som key note speaker, för att tala om personliga varumärken på 2010-talet. Detta gav mig en välkommen anledning att reflektera över hur området har utvecklats sedan min bok om personliga varumärken kom ut i november 2004.
Ditt personliga varumärke – om retorik, värderingar och förtroende var den första boken på svenska om personliga varumärken. Då var begreppet i det närmaste okänt – men intresset för att veta mer var enormt. Det finns en kraft i tanken på att kunna påverka hur man uppfattas, och att bli tydlig och synlig för andra, och suget efter kunskap om vad det innebär att utveckla sitt personliga varumärke var stort.
Samtidigt fanns det en påtaglig misstänksamhet mot begreppet. ”Jag är ingen vara” var en vanlig kommentar. Och faktum är att den då dominerande synen var att personliga varumärken handlade om marknadsundersökningar följda av produktutveckling. Jag kallade detta för Hollywood-modellen, och ställde denna modell i kontrast till en filosofi som innebär att personlig varumärkesutveckling grundar sig i autenticitet: att bli tydlig inför sig själv för att kunna bli tydlig inför andra.
När jag så ett par år senare föreläste på en konferens i Malmö, kom en man från miljörörelsen fram till mig och sa: ”Man kommer ingenstans på miljöområdet idag om man inte utvecklar sitt personliga varumärke”. Då förstod jag att vi hade kommit en bit på väg ifrån tanken att personliga varumärken handlar om att utveckla varor.
”Genom de intervjuer och den webbenkät vi har gjort kan vi konstatera att det personliga varumärket har signifikant betydelse idag.” Så skriver Phia Bergdahl och Karin Tydén i en färsk uppsats om personliga varumärken. De skriver vidare: ”Vår studie visar att ett varaktigt personligt varumärke bygger på passion, äkthet, kunskap, unikhet och trovärdighet”. (Se This is the era of the personal brand. En studie om betydelsen av det personliga varumärket i professionella sammanhang i dagens samhälle, Linnéuniversitetet, HT-2010.)
Och häri ligger den mest intressanta utvecklingen på området: samtidigt som begreppet "personligt varumärke" har blivit självklart inom områden som PR, ledarskap och karriärplanering, är samstämmigheten stor: förutsättningen för att utveckla ett starkt varumärke är autenticitet. Att vara sig själv.
Vad detta innebär för ledarskap och organisationsutveckling är vad jag kommer att blogga om här. Än en gång: välkommen!